torsdag 16 augusti 2012

44. Ännu mer Burar

Fortsättning från föregående post med en lång harang Burar (som förmodligen någon gång förlorar sig i mytens land, men räckan är ändå underhållande):


Holger Holgerssons far hette Holger Stensson, och Anna Larsdotter Bures far hette Lars Jacobsson Bure (1562 -).

Lars Jacobssons föräldrar hette Jacob Mosesson Bure (1525-) och Kersti (1535-)

Jacob Mosesson Bure var född i Bureå, Skellefteå och dog på Fällan, Lövånger. Hans far hette Moses Jakobsson Bure (1480-1554) och Anna (1490-)(som var från Torneå Finland).

Moses Jakobsson Bure (1480, Bureholmen Skellefteå-1554 Bureå Skellefteå) står det följande om: Moses Jakobsson Bure, var gift och hade till hustru en Finska från Torneå,
troligen bosatta i Bureå..
Moses Jakobsson Bure var nog bonde i Bureå i Skellefteå,
dess son Carl Mosesson som byggde den femte gården i Bureå, och ägde ett stort jordområde,

Moses var son till Lagman Jacob Andersson Bure (f 1450 Bureå 6 Skellefteå) och Kälug Olofsdotter. Om henne står det: gift med hustru Kålug från Grubbe, en mäkta Dejelig Människa, som födde honom 3 söner och 4 döttrar

Jacob var son till Underlagsman Anders Olofsson Bure (f 1425 i Bureå) och Malin Bur-Marit Olofsdotter (f 1430) och om Anders står det: Anders Olofsson Bure , han var Under Lagman i Wästerbotten, troligen samma som Landshövding ?
Han hade sin gård på den Jord som senare blev nummer 6 i Bureå by.
Troligen kom denne till Bureå före 1400, bosatte sig helt nära där Bureå - Gillet kom att byggas, som säkerligen var byggd vid Havs-Stranden,
men får räkna med att den inport som förekom skedde sjövägen, och det behövdes föråd för de varor som inporterades.

Under lagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn.
Bodde i Bure ( se sid 5 ) Bureätten

Svårt att fastställa vem av Bure-Ätten som först kom till Bureå i skellefteå. men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade Klosterruinerna finnes, det står skrivet att en Dotter-son till Härse även han en av Bure-Ätten, vid namn Nils Hansson var bonde på jhemmanet 6 i Bureå 1583 - 1606, och var gift med en flicka från Fahlmark,

Anders far hette Olof Hersesson Bure (1380-1460): Olof Hersesson levde 1350. Bonde på Stamgården Bure och fullbordare bygget Bure Kloster på en holme i Bure Älven

Olof föräldrar hette Herse Fahlesson Bure (1350-1387) och N. Olofsdotter (1355-1385). Om Herse står det: Herse var Hövitsman för Norrland och ärvde hela Rikedomen från sin far och gifte sig med
Olofsdotter ifrån Burträsk, slog sig ner i bureå socken och bodde på Bure Gård.
Han påbörjade Bure Kloster i bure åminne.


Herse Fahlesson Bure ärvde ....................... hela den och Rikedom efter sin Fader, och bodde på sin Faders Gård Bure i Selångers Socken 1210

Hövitsman i Nordlanden - levat 1270.
Han var mäkta lärd och Wis man, hvarför han kallades Abotten i Bure, gick med Silverskenor och Silverbälte:;

Blev mördat då han falskeligen blev bjuden till Brölopp, och begravdes i ( Lövånger )? ( Lötånger ) ? kyrka, men mandråparen som kallades Kåsar,

Han skulle börjat anlägga Bure Munke Kloster- på en holme i Bure å=mynne i Mrdelpad.
Han skall ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk ( vilket Buraträsk frågas : ? )

Och mamman N. Olofsdotter blev högst 30 år och var dotter till Olof Dahlkarl Jättes.

Herse Fahlesson Bures föräldrar hette Fale (Farteng Unge) Bure (1320-1402) och Ingeborg (1325-). Om Fale står detFarteng var Lagman för Medelpad, samt Storuman,
Källa: Nämns 1342 -1363 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar

Källa: Enligt ett pergamentbrev som är svårtytt står 1402 som dödsår men eftersom
" 14 2 = 1402 tredje siffran är nästan helt borta så är det bara ett antagande , och enligt brev 1327 står att Nils Fartensson.
som var far till Lagfmannen Farteng Unge. Båda medeltida breven finns kvar på
Riksarkivets medeltida avdelning,

Källa: Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön lär härstammat från Byreholms Slott
( Reinhold Olsson ) Mest känd är dock en grå stenhäll som ända till dess den Gamla kyrkan revs låg emellan stenporten och kyrkogången, i den nya kyrkan lade man
stenen på golvet framför altarringen.
Vid restaurerungen 1902 flyttades stenen slutligen ut ur kyrkan, den beskrivs ha en fris
runt sin ytterkant och cirklar, i alla fyra hörnen finns malteser kors, på stenen
finns finns ett kors och i detta en vid cirkel där en vapensköld är avbildad.

En vapensköld som man alltid kallat Bures Vapen. Det föreställer en krökt arm och ovanför den ett par korslagda bilor.
Skön Socken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt Socken Sigill
( se Särbråbocken sidan 80 - 84 )

Farteng Unges far hette Nils Fartengsson (1285-1352) Birsta Skön socken och om honom kan man läsa: Nils Fartengsson var Godsägare i Skön samt i Storuman , son till Fartäng den äldre.
( Nämnd 1324 - 1352 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar )

Vi vet också att i ett Pergament brev 1327 " se Olof Hersessons Anteckningar ,

Att Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas
och
Anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson, Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson, den sistnämnde var fader till Lagmannen Farteng unge

( Johan, Peter och Nils nämnsa komma från Norrlands ledande Ätt )

Nikolaus Fartengsson hade 1324 donerat fisket i Indals ån som hans fader Farteng d.ä. ägt,
Båda medeltida breven finns kvar i riksarkivets nmedelstids avdelning

Nils far var Fale Bure d.ä. (1250-1324) : Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön

( nämnd 1300 - 1314 det står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar )

Källa; Bosatt i Birsta, Skön Socken och var Landsdomare i Skön
( Nämd 1300-1314 det står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar )

Och Fale d.ä. s far var Herse Falesson (1180-): Herse Falesson ärvde hela rikedomen efter sin fader och bodde på sin faders gård Birsta
210.

Han var Hövitsman för Norrland.
Han färdigställde bure Slott till sin fars minne ( Senare ombyggd till saköns Kyrka

( Byrestad ) i Skön Socken 1

Herses far var Fale Hin Unge (1160-): Fale Bure Hin Unge Ägde sin fädernegård Byrestad levde 1190 uti Konung Knut Erikssons tid,
efter hvilkens död han vistades hos dess omyndige barn,
såsom deras fostrare på deras Gods Elgarå uti Wästergötland

År 1190 när Konung Sverker dräpte Konung Knuts Söner,

Då rymde Fåle af med Konung Knuts Yngste son Erik hem till sin Faders Gård Byrestad,
och fördolde honom där i 1 1/2 år, till dess han började Mannas, då han drog in uti Norge, och skaffade honom hjälp till att fodra sitt fädernes Rike igen, och hämnas sina bröders död och oförätt.

Och när han kom tillbaka över fjällen uppreste Fale hela Jämtland, Helsingland och Medelpad, och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne,
och drog söderut och stridde mot konung Sverker vid Lena i Wästergötland år 1208,

som verserna ljuda i Anno Millena bis bis deco celeno pleno belum Sverikonia Stetil in Gefle Gersonis, Contigiet in Lenum
( Trol. en dikt skriven på latin )

Två Danske löpo för enom svensk om Sverom toge derom werbere plerum.

Ty de Danske hulpo Konung Sverker emot herr Erik, och sedan Konung Swerker
vardi slagen år 1210 vid Gefle Bro,
och Erik Knutsson var kommen till regeringen,

gjorde han Fale Hin en herre och förbättrade hans ärvda Adelskap gifandes honom en beväpnad Arm till Sköldemärke därföre att han hade burit honom på sin arm under farligheter,
och på Hjelmen Norska Wapenbyxor, därför att han med Norske Män hade börjat taga in riket.
Konungen tillhanda:
Då gav och ´Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jemteland och ett stycke av Ångermanland.

Hans griftesten ligger på Schöns Kyrkogård med detta Wapen uthuggen,

samma Wapen var med Guld och ljusa färger målat, upphängd på Kyrkoväggen,
där sammanstädes, och hafva han sjelf, eller hans son Herse Bure, som familjen förmene,
skrivit den krönika som Schöns Kyrka förvarad låg, och innehöll hvad som i Fales tid Skiedd var.
Han dog 1212,
Uppbygde Byreholms slott, hviket sedan blev förvandlat till Sköns Kyrka ( Fale Bure hin unge hade troligen flera gårdar )

Fale Hin Unges far var Herse Falesson Bure (1140-): Han var en Rik och Mäktig och Välförtjänt Man, om hvilkens bedrifter ej nämnes något, levde omkring 1180

Herse Falessons far var Fale Hin Gamle (1120-1161) Birsta Skön Socken, död Fale Bro Uppland. :
Fale Hin Gamle skulle ha bott på Byrestad i Sköns Socken i Medelpad och varit en
myndig man i Hälsingland.,

Vilket land konung Erik IX med hans och Guttorm Östlands tillhjälp vid år 1156 lade under Sveriges Krona, varefter han där skulle blivit satt till Landsdomare.

Han skulle och ha varit Hälsingarnas anförare under bemälte konung då han intog Finland där Hälsingfors och Hälsinge by förmenas fått namn av hans folk.

Slutligen sägs att han sedan konungen blivit dödad vid Uppsala, av danske prinsen Magnus Henriksson ha uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blevv slagen år 1161 den 16 maj.

Men uti vilken slagning Fale själv blev nedgjort vid den efter honom nämnde Fale Bro, ej långt från Uppsala.
erik den Helige Kung åren 1156 - 1160

( Svedelids historia sidan 94 )

Fale Hin Gamles far hette Herse Eriksson (f 1095 Bure Selånger). Herse Eriksson föddes omkring 1095 i Bure Selånger

Han skall ha levat 1120 - 1148 i konung Rangvald Knapphövdes
och Sverker den Gamles tider

Herse Erikssons far ska ha hetat Erik Thordsson (1075-): Och om honom ska det stå på en runsten: Thords Jerker, Bure kasllad. Han bodde i Selånger i Medelpad osh skall levat i Konung Inge den Yngres tid vid år 1116.
Han och hans söner nämnes på en runsten i Selångers socken

( lyder sålunda:
" Spehurdi auk Thurir Haiden auk Aihlvaster auk Hersee raiste stain dini aftir Thord Jerker fadir sin ".


Eriks far hette Thor Jerker Bure (f 1050 på Birka Björkö och död i Bure Selånger): Tycks ha levat uti Konung Inge den äldres tid
och synes under det sista Asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist

hava nödsakat honom flytta från Uppland till Norrland där som mera säkert han skall sig nedslå.

Enligt sägen skulle Tord Bure vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släktens ett tag, dvs, arvegods ,.

Birsta ,Skön tillhör bevisligen en gammal kultur tex. framgrävdes här redan 1835 en silverskatt som dateras till senare hälften av 800 talet, då även Arabiska mynt ingår ( se Säbro boken sidan 80 )

Källa: Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså paraeit i Birka en öppen stad ända sedan Olof Skötkonung blev kristnad var Brka en av dom städer tillsammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen

Asa upproret lett av Konung Inge den Äldres egen svåger "Blot-Sven" kallad men som Inge den äd.ä. till slut lyckades slå ner.
Det gamla Uppsala templet förstörds och offerträdet höggs ner , ingenting lämnades kvar, detta skulle han skett omkring år 1087.
( se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sidan 9.

Thors far ska ha hetat Gunnar Haursi (1025-) Sigtuna, Skokloster och död på Birka Björkö, och hans far ska ha hetat Tord I Byr (992-) född och död i Sigtuna vid Skokloster: Kallades Tord i Byr och skall ha levat i konung Erik segersälls tid vid år 992,

blivit kristen och bodde ( vid Skokloster ) Sigtuna i Uppland där han låtit på egen bekostnad uppbygga en kyrka som länge kallades Bure Kyrka och Socken.

Till åminnelse efter honom togs en sten vid samma kyrkodörr upprest av hans 5 söner med följande påskrift:
" Antvitt auk Gustaiffr auk Juhar auk Redaifr samt Gunnaifr latiti raisa .............

Tord var född i staden Sigtuna och som trogen underhövding till Erik Segersäll,
som var son till Kung Olof Skötkonung,
stödde han idee`n av Erik Segersäll att bryta hedendomen och de konservativa karfterna i Uppsala
och markera att ny tid inträtt som hans far Olof Skötkonung redan gjort genom att bygga
en egen Kungastad Sigtuna,
dit kallade Olof Engelska Myntmästare för att prägla de första svenska mynten,
men asa läran, skulle leva kvar ett tag till

och som det står på Runstenen, landet hette fortfarande Svitfjord.

Det var i Sigtuna som han bygde Byre kyrka ( som idag kallas Bure Kyrka om det berodde på att det bara fanns 17 bokstäver i alfabetet i runskriften eller något annat vet jag inte

( se svenska historien av Herman lindqvist sidan 9-10 )

Bodde i Sigtuna och var en Under Hövding av Stormansrätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar