fredag 17 augusti 2012

55. Brita Maria Johansdotter Stålnacke, Lavåret och Järvhuvudena

Brita Maria Johansdotter Stålnacke, det är farmors mormor det. Henne borde till och med min pappa ha träffat. Brita Maria var född 1845 i Svappavara  och dog 1939 också det vid Kaalasluspa i Jukkasjärvi församling, så hon blev verkligen rejält gammal.


Det står att hon är 90-år på bilden och det är nog mycket möjligt. Hon ser ut att vara jättepigg för sin ålder i varje fall. Brita gifte sig när hon var 25 år i Norge år 1870, med den 18 år äldre Olof, och i Norge fick hon sitt första barn.

Jag vet inte riktigt varför de åkte till Norge, men min teori är att det var bättre tider i Norge, med havet och fisket. I Sverige hade ju det just varit missväxt och svält 1867-69, och enligt Wikipedia kallades det lavåret i Tornedalen, då folk fick leva på lavar och barkbröd.

Nåväl, nu ska jag börja spåra Brita Marias anor bakåt, och det ska bli spännande att se vad jag hittar nu.

Hennes föräldrar hette i varje fall Johan Henriksson Stålnacke (1813-1881) och Brita Kajsa Larsdotter Kouksu (1819-1881). Det ska ha varit 14 barn i familjen (den äldsta född 1840 och den yngsta 1866) varav Brita Maria var nr 4 och äldsta flickan. Jag skulle tro att hon hade ett stort ansvar för alla yngre syskon som kom i familjen.

Det första man kan konstatera är att de bägge föräldrarna dog samma år. Johan Henriksson ska ha dött av rödsot (dysenteri, akut tarminflammation). När det gäller hur hustrun dog har jag hört att hon är den kvinna som beskrivs av Sara Ranta Rönnlund som blev tagen av en järv.

Berättelsen går ungefär såhär. Det var vinter, och ont om mat. Maken hade dött, och mor och barn hade just inte något att äta. Då kom Brita Kajsa på planen att försöka hitta några renkroppar som järven fällt, för järven har för vana att bara äta huvudet av renarna och lämna resten av köttet. Så hon åker ut för att leta, men kommer aldrig tillbaka, och då kroppen hittas visar det sig att järven slagit henne med.

Barnen kom efter detta att kallas järvhuvud.

(Om mina berättelser är fel så hoppas jag att Siv och andra hjälper mig att rätta till dem).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar