lördag 18 augusti 2012

64. Metsuna Kyrös anor "viisat ja vähän vihaiset"

Nu har jag tickat ner längs släktträdet igen så att jag är tillbaka till Metsuna, eller som hon egentligen hette: Brita Maria Johansdotter Kyrö (1798-1835).

Brita Marias far hette Johan Hansson Kyrö (1760 Vittangi -1834), och hennes mor hette Brita Isaksdotter Björnström (1765-1842), och paret fick 12 barn tillsammans.

Johan Hansson Kyrö var nybyggare och kyrkvärd. Det står om honomHan kallades "Hannun Jussa". Kyrö 5:65. Som yngste son kunde han inte hoppas på att ärva så mycket av sin fars gård, så han sökte sig till Jukkasjärvi kyrkoby, där han omnämns som bosatt tidigast 1790.

Ännu 1792 synes han ha varit utan tjänst eller gård, då han detta år kallas "lösekarl", och varit inhyst hos länsman Hans Stjernström. Han förklarade sig emellertid "vara sinnade att flytta till Paittasjävi för att upptaga ett nybygge". Så blev det dock inte. Han stannade kvar i Jukkasjärvi, och övertog efter ett par år Hans Stjärnströms gård i Jukkasjärvi (Jukkasjärvi Nr.2), och blev kyrkvärd 1799. Han blev snart en förmögen man, och räknades till församlingens största jordägare. Förutom gården i Jukkasjärvi köpte han på 1820-talet hemman i Kurravaara och Paksuniemi. Hans gård i Jukkasjärvi var 1834 på 1/8 mantal. Förutom sina talanger för jordbruk, var Hannun Jussa även förfaren i byggnadskonst.
Det sägs ofta att Hannun Jussa och hans ättlingar är "viisat ja vähän vihaiset"-"visa och lite argsinta".

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Johan Hansson Kyrös föräldrar var Hans Henriksson Kyrö (1713-1781) Vittangi och Anna Andersdotter Karvonen (1724- ) född i Pajala. Om dessa två är inte mycket känt mer än att de var nybyggare i Vittangi. Johan verkar ha haft en äldre bror och fyra äldre systrar.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Hans Henrikssons föräldrar hette Kyrö Henrik Henriksson (1686-1762) och Brita Olofsdotter. Om Henrik står det följande: Noteringar: (Kyrö Henrich Hindersson) Han övertog vid faderns död, hälften av nybygget Vittangi, och året därpå köpte han den anda halvan av sina brorsöner för 100 daler kmt. 1743 blev han nämndeman i Vittangi, och 1755 delade han upp gården mellan sönerna. 

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Henrik Henrikssons föräldrar hette Kyrö Henrik Mickelsson (ca 1632 i Pello Finland, död 1732) över 100 år. (Jag känner mig osäker på om jag lagt in denna text tidigare, men jag gör det igen för säkerhets skull: Född: omkring 1632 Pello, Finland
Död: 1732-11-30 i Vittangi "öfwer 100:de åhr"Noteringar: (Kirjo Henrik Mickelsson) Nybyggare, gästgivare. Han anlade nybygget Vittangi 1674, och fick fribrev från knektutskrivning 1679. Har en notering om att Henrich M-son Kyrö i V-gi år 1684 hade 6 kor, 8 får och renar. (G. Hoppe, Geografica) Henric Mickelsson Kyrö, som slog sig ned 1674 i Wittangi och enligt handlingarna härbärgerade bruksfolk. (Tener, Ur Nr 6, Finnlands historia s.266): Att förutsättningarna för boskapsskötsel var goda vittnar uppgiften 1738 att han hade 19 kor. Längre fram kom hit även nybyggare från Tengeliös trakten i Övertorneå. (Tornedalica s.21 hänvisning till Tener s.261 s. hänv, Hoppe)
(På vintertinget i Jukkasjärvi 1679 upprättade kronbefallningsmannen Arendt Grape på förekommen anledning ett dokument, som syftade till att försvara Henrik Mickelsson Kyrös rättigheter gentemot soldatutskrivare, vilka vid denna tid reste runt i Lappmarken. Arendt Grape skriver också att Henrik Mickelsson Kyrö hade upptagit och uppodlat ängar och åkrar, samt inrättat ett gästgiveri för resande. Henrik Mickelsson Kyrös uppodling av markerna kring Vittangi hade 1696 sträckt sig så långt österut att han och husbonden i Kuoksu, Lars Olofsson Lodwijk, hamnade i konflikt om rättigheten att bruka de slåtterängar som låg mellan deras nybyggen. Rätten beslöt att Henrik Kyrö skulle bruka de övre ängarna, medan Lars Lodwijk skulle bruka de nedre. Omkring år 1720 skattade Henrik 6 rd, vilket gjorde hans nybygge till det största i Lappmarken vid den tidpunkten. På 1730-talet sådde han 3 tunnor korn och hade 19 kor , vilket allt sammantaget gjorde honom till en tämligen förmögen man Erik Johansson Kuoksu)

Henrik Mickelssons far hette Mickel Jönsson (1632-1665) Noteringar: (Saukooja Mickel Jönsson) Husbonde på Saukooja gård, Övertorneå sn. mtl, Erik Johansson Kuoksu)

(Nu tror jag visst att jag har nått därhän att jag dubbelrapporterar så jag slutar med denna ana nu)

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Jag hoppar till den kvinnliga ana som man kan spåra härnäst och det är Kyrö Hans Henrikssons fru som hette Karvonen Anna Andersdotter.

Annas föräldrar hette Karvonen Anders Andersson (1691-1752) och Elisabet Johansdotter (1691-1757). Om Anders står det Född: 1691-1696 i Anttis, Pajala
Död: 1752-12- 2 i Kitkiöjoki, Pajala sn Blev 55-57 årNoteringar: Bonde i Antikarvo (Anttis) Pajala sn. Ägde fiskerätten i ett antal sjöar i Lainiotrakten (hfl 1731 s. 46, original fol. 150-151 Pajala nattvard 1731-1743)
Och om Elisabet : Noteringar: (Lisa Johansdotter) (hfl 1731 nattvard 1731-1743) Bosatt i Anttis Födelseåldern kan vara felaktig !Elisabet kan ev. vara från Hietaniemi och dom bodde där t.o.m. Klaras födelse. Dottern Helenas födelseår och födelseort är "osäker". Vigsel 17??

Anders föräldrar är kända och de var Karvonen Anders Andersson (ca 1655-1728 i Anttis Övertorneå) och Ella Larsdotter (1656-1712). Bonde i Antikarvo (Anttis), Övertorneå sn känd 1657-1717

Ytterligare en generation hette Karvonen Anders Andersson, men denna gång född ca 1630 i Anttis Övertorneå. Anders bodde på Antti-Karvo 1659-1694. Bonde i Antikarvo Vigsel 16??

Nästa generation hade i varje fall lite större namnfantasi för där hette pappa Karvonen Anders Pehrsson. : Noteringar: (Karvonen Antti) känd 1622-56. Anders flyttade till Anttis och anlade nybygget Antikarvo (nuvarande Anttis by) i Pajala sn. valde till boplats strandbacken norr om Torne älv tre mil ovanför Pajala. Denne "Antti-Karvo" grundade Anttis by (Erik Kuoksu)

Anders Pehrssons far hette Karvonen Pehr Pehrsson: Noteringar: (Bonde i Kärsämäki, Salo socken, i Österbotten, men flyttade till Karvola (Autio, Juhonpieti i Pello) under senare delen av 1590- talet sedan ryssarna plundrat Kärsämäki 1589. Han förekommer i skattelängder under tiden 1596 - 1636.
Hans fyra söner ska enligt traditionen ha slagit sig ned först vid Torne älv nära nuvarande Autio, 8 km nordväst från Pajala. Erik Kuoksu)
Nu kör generationerna med Pehr Pehrson istället och nu är vi framme vid Karvonen Pehr Pehrson född ca 1540: Noteringar: känd 1549. Bonde på Karvonen gård i Kärsämäki, Salo socken, Österbotten, Uleåborglän Finland.

Framme vid sista generationen Karvonen Pehr Pehrsson född i början på 1500-talet i Kärsämäki, Uleåborgs län Finland: Husbonde på Karvonen gård i Pyhäjoen Savossa, Käräsmäeltä (Kärsämäki), Finland på 1500-talet Enligt anteckningar av släktforskaren Albin Mäkitalo i Kangos ( död 1964 ) levde Karvonen Pehr Pehrson i Kärsämäki i Österbotten omkring 140 km söder om Uleåborg. (Han var birkarl i Matarengi 1559? Gunvor Hjärtström Anbytarforum 2000)

I nästa post får jag återkomma om Brita Isaksdotter Björnströms anor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar