söndag 19 augusti 2012

65. Brita Isaksdotter Björnströms högkyrkliga släkt, Uppsalastudent och surströmming!

Det första som slår en när det gäller Brita Isaksdotter Björnström (1765 Tornefors Pajala -1842 Jukkasjärvi) är namnet. Redan det låter tufft. Få se vad för historier hennes anor har att bjuda.

Britas man var Johan Hansson Kyrö kyrkvärd (1761-1834) i Jukkasjärvi. Tillsammans hade de minst 9 barn, bland andra dottern Metsuna. Johan var framgångsrik som nybyggare, så jag utgår från att även Brita var en hejare på att jobba. (Ett litet tillägg när jag betat mig igenom Britas anor, och det är att hon kom från en verkligt högkyrklig släkt fylld av proster, kaplaner och klockare, vilket kanske också bidragit till konflikten rörande Metsunas giftemål).

Britas föräldrar var Isak Jakobsson Björnström (1726-1779) och Brita Andersdotter Spett (1727-1814), och tillsammans hade de 9 barn verkar det.

Isak var född vid Kyrkbacken i Nedertorneå, och han var Arbetsfogde i Tornefors och sexman. (Sexman var en förtroendeman i socken som skulle se till att beslut följdes).

(Tornefors är lustigt nog ett ställe som inte poppar upp när jag googlar, mer än på holländska).

Isaks föräldrar hette Jakob Isaksson Björnström (1698 född i Kemi -1758) och Elisabet Kristiansdotter Antillia (1697-1744). Jakob var klockare i Nedertorneå och bosatt vid Kyrkobacken och sedan i Övre Raumo. Han var gift två gånger, först med Isaks mor och med henne fick han 7 barn, och sedan med en annan kvinna och med henne fick han en ny kull 12 år senare om tre barn. (Det första barnet fick det sagolika namnet Apollonia).

Jakob Isakssons föräldrar var Herr Isaacus Magni Björnström ( död 1717) och Anna Fant (1671-1709). Isaacus var Apologist, och kapellan (och dessa ord måste jag definitivt googla). Student i Uppsala 1686. Apologist i Uleåborg fram till 1703, kaplan i Kemi landsförsamling 1703-1717. Tillsammans hade Isaacus och Anna minst 5 barn. Efter Annas död gifte Isaacus om sig och fick ytterligare två barn.

Apologist verkar vara en lärare och kaplan är en sorts hjälppräst.

Isaacus föräldrar var Magnus Svensson Björnström (-1678) och Katarina Isaksdotter Limingia (Lithovia) (-1730). De fick tillsammans minst 4 barn.

Magnus Svensson Björnström var tullskrivare och rådman i Uleåborg. (Och nu får vi flytta tillbaka tidpunkten för släktens första byråkrat). Jag hittar inte mer just nu om Magnus anor, men hustruns anor är däremot kända.

Katarinas föräldrar hette Herr Isaacus Josephi Lithovius (Limingius) och mamman hette Margareta Johansdotter Londina (Salonia) (död 1660). Isaacus Josephi var Kyrkoherde i Limingo, och prost, och var bosatt 1648 i Limingo socken.

Isaacus Josephis föräldrar var Herr Josephus Henrici Lithovius och Anna Larsdotter Siniluoto (död 1650). Även Josephus Henrici var kyrkoherde i Limingo socken (bosatt mellan 1615-1648 i Limingo socken). Hans far hette Herr Henricius Laurentii Lithovius och även han var kyrkoherde i Limingo, och pastor och prost. (han var bland annat gift med Katarina Östensdotter Sursill, men det är oklart om hon var mamma till just Josephus Henrici.) Limingo ligger inte så långt från Uleåborg.

Henricius Laurentiis far kallades Lars "i Littoinen" och han var bonde i Littoinen St.Karins sn. Och denna socken ligger i Finlands sydvästligaste hörn nära kusten och Åland.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-
Fruarna till många i denna högkyrkliga släkt är också kända i många fall.

Katarina Östensdotter Sursill var en tid gift med Henricius Laurentius och hon kommer från en känd finsk släkt som heter Sursill, hennes far var Östen Eriksson Sursill som var Fogde, herredagsman och bonde. Hon var dock inte mamma till Josephus Henrici, utan hon var mamma till Josephus Henricis fru, Anna. Alltså tycks de bägge kontrahenternas föräldrar ha fattat tycke med varandra och gift sig på gamla dar.

Östen Eriksson Sursill var alltså Fogde, herredagsman och bonde. Om honom står det
Bosatt:mellan 1553 och 1580 Västerteg, Umeå sn. 
Bonde i Västerteg, Umeå sn. Fogde i Umeå sn., herredagsman 1571.

Östens föräldrar hette Erik Ångerman och Dordie. 

Bosatt: mellan 1539 och 1552 Västerteg, Umeå sn. 1)

Om Erik finns en lång berättelse: Landsköpman, bonde och nämndeman i Västerteg.
Åbobiskopen Johannes Terserus, skrev följande om honom på 1600-talet:
"Erik Ångerman, kallas Suursill, war en förnämlig bonde i Uhmo, hwilcken hade många barn, af hwilcka fem utspriddes i Österbotten och Finland".
Klippt från internet:
"Under befrielsekriget 1521-1523 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora kvantiteter mat till hären. Denne var ångermanlänning och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig företeelse. I kontraktet åtog han sig också att leverera strömming eller sill, som det också hette.
Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del "sursill" eller surströmming. Denna norrländska delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes nu under åtal för att ha levererat rutten föda, och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill".
Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt för Sursill.
Under detta namn har han fått en märklig berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamträdet.
Erik Ångerman står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter inom alla samhällsklasser, spridda över hela Norden, de baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Exemplen på finska storheter i det sursillska släktträdet är bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim."

Här har vi alltså en anfader som bidragit till surströmmingens mer eller mindre popularitet!

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nästa fru var i alla fall Anna Larsdotter Siniluoto och hennes föräldrar var Lars Siniluoto (död 1614) och ovanstående Karin Östensdotter Sursill (som alltså gifte sig med Annas svärfar).

Annas pappa hette Lars Siniluoto (-1614) och var bonde i Salo socken.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

(Jag återkommer med fler fruar i nästa bloggpost.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar