måndag 20 augusti 2012

71. Tornedalsanor och en förlupen far och kolare

Det tenderar att bli lite långa poster ibland, så jag får bryta, bara för att.

Pekkari Hans Pehrssons (1620 - 1685) fru hette Krekula Valborg Grelsdotter. (f 1628 i Tärendö och död i Junosuando). Valborgs far var Jatko Grels Thomasson. Om honom står det såhär:

Född: omkring 1597/1600 i Savolaks, Finland
Död: 1663 i Tärendö, Övertorneå

Noteringar: Han inkom till Tärendö från Savolaks omkring 1627 och blev en av de första nybyggarna i Tärendö. Samtida källor förtäljer att han på sin dödsbädd var tvungen att sälja gårdens häst, kor och kittlar för att kunna betala sina skulder, varför hans åldriga änka tvangs gå runt i bygden och tigga (Erik Kuoksu?) (A:-056)


(Jag tror jag sett lite olika varianter av denna berättelse).

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu blir det ett hopp i trädet igen och nästa hustru som går att spåra är Lainio Brita Mårtensdotter (f 1731).



Brita var dotter till Lainio Mårten Mårtensson (f 1690 från Lainio) och Servio Sophia Pehrsdotter (f 1700). Paret var bosatt i Tornefors. Om Mårten står det: (f. Mårten Mårtensson) Han var brukskarl i Tornefors i ungdomen, men flyttade 1727 till Vittangi. 1729?? satt han i nämnden, men senare samma år lämnade han sin hustru och sina barn, och flydde till Norge, och avled där?

Det står om en styvson och två döttrar eller tre. (Om det nu var makens styvson?) Oklart det där med barnen. Hade varit intressant att veta mer om vad som hände med mor och barn).

Mårtens far var Lainio Mårten Klemensson (död 1734). Han blev 100 år och var husbonde i Lainio. Mårten Klemetssons far var Klemet Olofsson. Klemet var inblandad i konflikter om fiskevatten: Noteringar (Klemet Olofsson (Hietaniemi), Lainio Klement Olofsson) ("Bosatt: mellan 1637 och 1647 Koivukylä, Hietaniemi sn. [mtl, Wahlberg 1988] Bosatt: mellan 1653 och 1656 Lainio, Jukkasjärvi sn. 1) Under Junosuando by. , men troligen bodde han i där redan vid tinget i Jukkasjärvi 29 januari 1650, eftersom en borgare vid namn Henrik Klemetsson bötade för att ha slagit Klemet Olsson "i Siggeuaru". Klemet levde ännu 1680 då han trätte med Henrik Nilsson Nikka i Suonttavaara, Enontekis sn., om rätten till fisketräsket Temmingijärvi i Siggevaara, Jukkasjärvi sn. Nikka hade köpt 2/3 av träsket av Johan Olsson i Koivukylä (familj 4). Klemet Olofsson ansåg dock att han var den som hade störst rätt till träsket, något som rätten med hjälp av "inkompne skähl och åthskillige insinuerande skriftelige Attester" också slog fast; "hälst emädan dhe andre dess medharfwingar, samma Träsk honom [Klemet, min anm.] opdragit att innlösa i bördh, som Attesten af den 20. Decemb. 1679, förmåår och innehåller". Klemet inlöste Henrik Nilsson Nikkas del av Temmingijärvi för 28 daler kopparmynt. 
Samma år krävde Mickel Eriksson Rahtu i Kuivakangas genom sin fullmäktige, länsmannen Mickel Jönsson Kohkoinen i Kuivakangas, att Klemet Olofsson årligen skulle leverera 1 lispund gäddor till Mickel Rahtu, eftersom han brukade den del av Temmingijärvi som Mickel ägde [dombok, Jukkasjärvi tingslag 1680]. Eftersom Klemets son Olof år 1683 var svarade i konflikten med släkten Rahtu, då den detta år åter togs upp vid tingen, kan man sluta sig till att Klemet Olofsson möjligen kan ha avlidit mellan 1680 och 1683." Erik Johansson Kuoksu)
Klemet Olofssons föräldrar hette Olof Larsson (Hietaniemi) och Margareta. Om Olof står det: (Husbonde på Hietaniemi gård i Koivukylä, Hietaniemi sn Bosatt: mellan 1632 och 1655 Koivukylä, Hietaniemi sn. Han eller hans hustru innehade fiskerätten i träsket Temmingijärvi, "Tämminigi Träsk", i Siggevaara, Jukkasjärvi sn (dombok Jukkasjärvi tingslag 1680, lah, mtl, Erik Johansson Kuoksu)

Olofs far hette Lars Olofsson (Hietaniemi), och om honom står följande: Noteringar: Husbonde på Hietaniemi gård. mellan 1592 och 1621 Koivukylä, Hietaniemi sn. (mtl) Erik Johansson Kuoksu)
5440+11648+11904+7488+12416+15872+16000+11328 Far: Olof Matsson (Hietaniemi) ("Husbonde på Hietaniemi gård i Koivukylä, Hietaniemi sn Hietaniemi upptogs fram till 1600-talets mitt som egen by i mantalslängderna, men den sammanslogs 1648 med Koivukylä, eftersom byn då bara bestod av en enda gård. År 1543 fanns sex gårdar i Hietaniemi, men det förefaller som om Olof Matsson stegvis kom i besittning av dem alla, eftersom han från och med 1580-talet var ensam husbonde i byn." Erik Johansson Kuoksu)
-'-'-'-'-'-'-'-'-'-
Sofia Persdotter Servio (f 1700) var dotter till Petter Fransson Servio (f 16?? - 1768) och Annika Larsdotter. Om Petter står det (Servio Pehr) Kolare och brukskarl i Svappavara 1678--1708 (1705?), därefter med sin hustru vid Torneåfors 1709--1714 Bosatt i Junosuando Masugn?

Petter är bror med Niklas Fransson.

Petters far hette Servio Frans Peterson d.ä. och hans mor Karin Eriksdotter. Om henne står det: (Vigsel före 1654 i Julita socken (D) Enligt Jukkasjärvi häradsrätt 1684- 1-30 Sista gången i mantalslängden 1688 Kjell Lindbloms hemsida)

Och om Frans står det: (Servio Frans Pettersson, Servio Frans Pehrsson) f. ca 1626 arbetar både som kolare och gruvdräng vid Kengis 1657--61 och vid Svappavara 1665--84 samt 1687--90. Åren 1685--86 och 1692--1705 är han verksam vid Kengis.Enligt en förteckning har han först arbete vid masugnen i Kengis och familjen består 1658 av man, hustru, två söner och en dotter (MR 71). Barnen är nog minderåriga och Frans bör ha gift sig några år innan fadern flyttar norröver. år 1661 bestod familjen av hustru och fyra barn. år 1679 bestod familjen av hustru och fem barn plus sönerna Petter (gift) och Niklas (ogift) (MR, RA).
Hustrun omnämndes i Jukkasjärvis domstolsprotokoll den 30/1 1684 (Svea hovrätts arkiv, RA). I samma rättsprotokoll omnämndes två av Frans barn "Karin Frantzsdotter" och "Nils Frantzson"

Slutligen är vi framme vid Servio Peter d.ä.: (Servio Petter, Serwijo Petter, Servais Petter, Servais Pierre) k. 1642-62. Han kallar sig själv "fransos" 1662. Kolare vid Julita 1642-1652. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar skriver han 1654- 1-25 kontrakt i Stockholm för två års arbete i Kengis. Vid Kengis arbetar han 1654-1660. En process 1660- 2-23 med Momma Abraham och Momma Jakob leder till att Bergskollegiet 1661-11-20 beslutar att han skall landsförvisas. Peter lämnar 1662- 7-12 sin inlaga till rikskanslern. Det mesta talar emellertid för att domen verkställs (Kjell Lindblom)
"Petter Servio kom anno 1654 till masugnen med två av sina söner, årlig bekommit 1100 daler, är för 6 år: 6600 daler kopparmynt". Petters enda benämnda son var kolaren Frans Servio. Den övriga familjen bestod av hustru och tre döttrar (volnr. E2537, MR, RA).

Åtminstone två söner Karl och Elias tycks ha varit kvar i Julitatrakten.


-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu tror jag att vi uttömt Kurkkiosidan av Williams anor, tyvärr fattas endel sidor i Pajalas kyrkoböcker, så vissa kritiska personer är inte väl utredda, men vem vet, kreativa släktforskare kanske kan lösa dessa problem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar