lördag 25 augusti 2012

74. Hälsinglands Ros och ett lyckligt lottat fosterbarn

Posten kommer att handlar om familjen Gahns utveckling under 1800-talet, och bygger på husförhör, och folkräkningar mm.



Vem var då Hälsinglands Ros? Jo det var en flicka som föddes 1825 och levde till 1906 (dog i Uppsala), och som hette Maria Elisabeth Nordlinder. Maria Elisabeth ansågs vara mycket vacker och därav namnet Hälsinglands Ros.

Maria Elisabeth föddes i Nianfors bruk, Njutånger och var dotter till kyrkoherde Eric Nordlinder (1793-1853) och hans hustru Anna Sofia Hasselblad (1795-1852). 1823 hade Erik och Anna Sofia som nygifta flyttat till Nianfors och de levde där till 1735 då de flyttade till Bergsjö, där Erik blev kyrkoherde.



Om man tittar på någon husförhörslängd när Maria Elisabeth var sådär i 20-års åldern, bör man ju kunna få reda på vilka hennes syskon var, och åren 1836-45 är ju helt perfekt, och prästgården finns på sid. 332.

Det visar sig att det bara är tre barn i familjen, Maria Elisabeth och hennes två bröder Erik Olof Nordlinder som blev kartograf i Luleå, och Jonas Gustaf Nordlinder. Förutom föräldrarna bor en moster i hushållet, och en sällskapsdam (demoiselle)?



Eftersom Maria Elisabeth får sitt första barn 1848, bör hon ha gift sig 1845-47. Troligen i Bergsjö hos pappan, och den 16 augusti 1847 finns också ovanstående anteckning (förmodligen skriven av pappa Erik själv). Maken hette Henric Gahn och var gruvdisponent står det.

Om man tittar på utflyttningslängden för 1847 så står det att Henric Gahn var geolog. Henric kom från Uppsala 1840 och han flyttar till Loos, och likaså gör fru Maria Elisabeth Gahn. Även svärmor, änkefru direktorskan (tycker jag det står) Johanna Christina Gahn född Thél flyttar med till Loos. (Loos är en äldre stavning för Los i Ljusdal).

I Los består familjen av paret Henric och Maria Elisabeth, en bokhållare som heter Carl, änkefrun Johanna Charlotta och pigan Karin. De bor i Ställstensberg gruva. Henrik tituleras disponent.

I april 1848 flyttar Henric och Maria Elisabeth, bokhållaren Carl och änkan Johanna Charlotta vidare till Bollnäs, och i Bollnäs bosätter de sig i Lottefors. (s 122).

I Lottefors kallas Henric Delegaren i sågverket Grufdisponenten Henric Gahn. 1848 föds dottern Anna.  I familjen bor mamma änkan Johanna Charlotta Theel, och en av Henrics systrar tycks också bott där en tid, Margreta Gahn (f 1816). Några olika bokhållare har bott där, (däribland Carl) samt några hushållerskor. När jag tittar på nästa "år" i husförhörsboken ser jag att Lottefors ägare är gift med en kvinna som heter Greta (Margareta) Gahn, och som borde vara samma syster till Henric som ovan. Svärmor antecknas det är död i Ljusdahl 1855.

År 1849 flyttar familjen vidare till Falun. (Där blir det lite svårt att hitta dem igen, men eftersom andra dottern är född i Bergsjö och tredje i Ljusdal så söker jag på när de flyttat till Ljusdal, och jag återfinner familjen inflyttandes i Ljusdal 1853. Då har de fyra barn. Anna (1848), Henric (1849 St kopparberg), Maria (1850 också St kopparberg), Cecilia (1852 Bergsjö), och familjen har senast bott i Alfta.

Anledningen till att Maria Elisabeth befinner sig i Bergsjö 1852, är att hennes mamma dör, och året efter dör även hennes pappa.

När familjen flyttat till Ljusdal kallas Henric Inspector och de får barnen Ingeborg (1853) och Erik (1854).

I hushållet finns också åtskilliga pigor och drängar.

I 1861-65 års husförhörslängd kallas Henric för Landtbrukare (s 372). Familjen har utökats med barnen Margareta (1856), Gunilla (1857), Fredrik (1859) och Elisabeth (1860). Familjen har en Gouvernant Demoiselle Hedvig Elisabeth Freudenthal. Hela familjen flyttar till Uppsala 18 okt 1862.



Vid det här laget har Henric och Maria Elisabeth varit gifta i 15 år. Familjen har 10 barn varav 7 är flickor. Pappan verkar närmast ha gjort en neråtkarriär, men i Uppsala kallar Henric sig patron. I Uppsala flyttar familjen in i Kvarteret Hjorten. I husförhörslängden för Svartbäcken, kvarteret Hjorten nr 10, Svartbäcksgatan 23, sid 311 hittar man familjen igen. År 1865 får familjen en son till, Gunnar, som dör året därpå, bara några månader gammal, och även dottern Elisabeth dör samma år då hon är 6 år gammal.

På bilden ovan kan man se hus i kvarteret Hjorten från den tiden familjen bodde där. Kvarteret var ett av Uppsalas handelskvarter.

Henric startade 1867 en kemisk fabrik som tillverkade bläck, konserveringsmedel och rengöringsprodukter.

Dottern Maria gifter sig 1871 med Fredrik Hazelius, lever i Falun och får barnen Rolf (1872), Gösta (1875), Ivan 1879-1880), Frithiof (1882) och dottern Ingrid (1887). År 1894 dör maken.

1874 dör Henric (han har kallats både patron, lantbrukare och fabrikör i längderna). En lite hyllande post om hans liv ser ut såhär: Framstående kemist. Blev 1838 student i Uppsala, 1841 elev vid Falu bergsskola och följande året elev på järnkontorets stat, där han 1845–48 var extra stipendiat. Han deltog 1843–46 i en del geologiska undersökningar, som företogos på järnkontorets bekostnad. Efter att från 1852 ägnat sig åt skogsaffärer och landtbruk, bosatte han sig 1862 i Uppsala, där han anlade en kemisk fabrik, som erhöll sin egentliga berömmelse genom den 1868 gjorda uppfinningen av desinfektionsmedlet aseptin, vilket sedermera fått så många efterföljare.



Åren efter Henrics död händer följande: sonen Henrik flyttar till Mariestad och senare till Washington vad det verkar, döttrarna Maria, Ingeborg och Margareta gifter sig, sonen Erik blir löjtnant.

Dottern Gunilla tycks ha varit psykiskt sjuk/förståndshandikappad (kallas svagsint, men i husförhörsboken 1882-88, Blind) är på institution åtminstone en tid, och dör sedan 22/10 1883. När man tittar på dödsorsaken tycks hon ha haft vattenskalle på grund av en tumör (se klipp ovan).

Sonen Fredrik bor hemma.

Familjen flyttar först till kvarteret Oxen i Kungsängen och sen tillbaka till Svartbäcken och hamnar  senare i kvarteret Kroken 1, Östra Ågatan 41. Antalet pigor minskar och 1883 finns bara en jungfru i familjen.

Jag är osäker på hur det egentligen gick med fabriken? Var det änkefru Maria Elisabeth som drev fabriken, eller var det någon annan. 1964 säljer i varje fall en sonson fabriken, Peter Gahn, står det, men jag hittar inte någon sonson Peter Gahn ibland Henriks, Eriks eller Fredriks barn?

Ingeborg har gift sig med Johan Axel Ungern Nisbeth och fått döttrarna Elsa (1882), Ruth (1884) och Märta (1891). Åtminstone en tid bor Johans mamma med familjen (enligt församlingsboken).  Erik gifter sig och får i rask följd efter 1889 5 barn (däribland Wolter). Margareta har gift sig med sin kusin, Leonard Magnus Waern, som var lektor i pedagogik o. metodik vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm, vice ordf i direktionen för Sällskapet för folkundervisningens befrämjande. Stockholm, (son till Henrics syster Margareta från Lottefors). Margareta var hans andra fru.

I augusti år 1899 dör Johan och Ingeborg betecknas som "medellös" enligt församlingsboken. Ruth Nisbeth var ju Ninnis mamma och hon gifte sig och arbetade som lärarinna i Sundsvall. Jag tror Ingeborg med barn åtminstone en tid, levde med mamma Maria Elisabeth när hon blev änka.

I september 1899 åker Fredrik till Sydamerika.

År 1900 lever Maria Elisabeth och de ogifta döttrarna Anna och Cecilia ihop i Uppsala, men de verkar också periodvis leva hos systrarna Maria och Margareta i Stockholm. Leonard Waern dör 1902. Jag kan inte se att Margareta fått något eget barn, men hon har en styvdotter.

1906 dör Maria Elisabeth, Hälsinglands ros, och av hennes 11 barn är två av hennes döttrar, som är i 50-årsåldern änkor, två är ogifta, en är fortfarande gift, två söner tycks leva utomlands, en son lever i Uppsala, och tre barn är döda.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Jag har hitintills skrivit ganska lite om Maria Gahn (1850-1827) som är familjens ana. Som man kan förstå av ovanstående släktbeskrivning så hade familjen det periodvis ganska svårt ekonomiskt. Henric och Maria Elisabeth hade många döttrar, tidiga dödsfall, lagom lönsamma karriärer, och minderåriga barnbarn, vilket givetvis innebar en enorm ekonomisk påfrestning på familjen.

En av döttrarna, Maria, fick en lite annorlunda levnadsbana, kanske av en händelse.



Maria Gahn föddes 1850 i St Kopparberg, Falun. Om man tittar riktigt noga bland faddrarna så ser man att Maria fick väldigt fina faddrar, speciellt namnet Kronberg ska man lägga på minnet, för den familjen tog verkligen fadderskapet på allvar.



När familjen Gahn hade det hårt ekonomiskt fick helt enkelt Maria åka till Falun, och bli fosterdotter hos den barnlösa familjen Kronberg.

Familjen Kronberg bestod av handlaren Johan Henrik Kronberg (1810 i Värmland) och Magdalena Maria Clara Östberg (1812, Falun). De hade gift sig 1840, men inte fått några barn. Maria Gahn kom till familjen 1866, strax innan hon fyllde 16 år. De bodde i Västra falun, kvarter 29, gård 1 och 4.

Åren 67 - 76 av husförhörsboken står det att Maria är fosterdotter.

1871 flyttar Maria tillbaka till Uppsala som 20 åring, i oktober, gifter sig med kapeten Filip Fredrik Hazelius (f 1827) som är 23 år äldre, den 23 november. Lysningen var i Falun och vigseln i Stockholm. Sedan återvänder paret efter tre månader till Falun, 12 januari 1872, och bosätter sig i närheten av fosterföräldrarna i huset 31: 11-12. Där bor också mamsell Sofia Johanna Berglind (f 1784).

Fredrik blir major (kapten överstruket), och Rolf (1872) och Gösta (1875) är listade i husförhörslängden 1867-76). Dessutom har familjen pigor och en amma. Fredrik bodde tidigare i 28: 8-9.

I nästa volym av husförhörslängden (1877-83) är Fredrik Filip Överstelöjtnant. Maria fick sonen Ivan som bara levde 10 månader och sonen Fritiof född (1882). I familjen bor också pigor och en kusk.

Grosshandlarn Johan Henrik Kronberg dör 1879, och  i familjen Kronberg bor pigor, bokhållare, källarmästare och änkor.



Åren 1884-93 så är Filip Fredriks och Marias familj förtecknad på samma adress, men 25 augusti 1886 flyttar familjen till Stockholm. Maria återvänder till Falun för att föda sitt yngsta barn som blir en dotter, Ingrid Maria, och föds 16 juni 1887, och döps en månad senare. Ingrid får en lång rad faddrar och överst är änkefruarna Maria Elisabeth Gahn och Magdalena Maria Clara Kronberg. Några dagar efter dopet flyttar Maria hem till Hedvig Eleonora i Stockholm med dottern.

Änkefru Kronberg bor kvar i Falun, men dör 6 nov 1890. Fosterdottern Maria får ärva mycket efter makarna Kronberg, och makarna Kronberg (har det mig berättats) har donerat och möjligen testamenterat mycket till Falu stad. På en stadsvandring berättades det om att de inrättade en park för fattiga mödrar och deras barn, så att barnen skulle kunna leka där. Parken kallades Kronbergs minne. I Falu kommun rådde länge en politisk diskussion om man skulle låta göra en målning av dessa Faluns välgörare, men så blev det aldrig.

Om man ett ögonblick återvänder till det läge när Maria blev fosterdotter i oktober 1866, så var det i samband med att lillasystern Elisabeth hade dött, 6 år gammal 15 mars 1866 (i tyfus), och även lillebror Gunnar dog den 11 juli 1866, 7 månader gammal i lunginflammation. Familjen verkar dessutom ha haft det synnerligen ansträngt ekonomiskt just då också.

Samtliga övriga 9 barn bodde hemma, familjen hade många döttrar som helst behövde giftas bort, och pappa Henric var förmodligen i full fart med att försöka starta sin fabrik, som ju kom igång 1867. 1866 var också året innan de stora hungeråren i Norrland, och att de inträffade bidrog säkert till att Maria fick stanna i sin rika fosterfamilj, kanske längre än som först var tänkt.

När maken Fredrik Hazelius går bort (1894) så levde Maria ensam med sina barn som var 22, 19, 12 och 7 år gamla. Sonen Rolf dör redan år 1900 28 år gammal, och kvar är sönerna Gösta, Fritiof och dottern Ingrid. Dessa tre barn fick i gåva av sin mor, medel så de kunde låta bygga hus till sina familjer.

Maria var speciellt fäst vid sin yngsta dotter, och hon fick uppleva att bli farmor och mormor till många barnbarn, innan hon dog 1927.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar