söndag 2 september 2012

75. Petter Carlsson Kjellbergs liv och familj


Nästa person i släktträdet vars liv jag ska försöka beskriva är Petter Carlsson Kjellberg (Mats morfars morfar).

Petter Carlsson Kjellberg (1828-1910) föddes 11 februari 1828 i Finja som oäkta son till piga Sissa (oläsligt efternamn). Fadder på dopet (fördes till dopet?) var bland annat Demoiselle Eva Charlotta Öfverberg (f 27/2 1804) som var dotter till prästen i Finja O Öfverberg (1766). En möjlig Sissa är därför pigan Sissa Nilsdotter (f 22/2 1803) från prästgården. Andra två dopvittnen är drängen Pehr? Och pigan Elna från Öraholma.

Jag studerar gården Öraholma. I närmsta husförhörslängd som finns bevarad (1833-38) finns Elna Bengtsdotter f 1803, gift med en Kjersten. Hon är född på ett ställe som heter I – berget. På sid 28 finns ytterligare en Elna och på samma sida finns förvisso en Sissa Månsdotter 10/8 1803. Vilket jag förmodar gör att hon antagits vara mamma.

Öraholma. Längst ner på sidan finns Petter med en stjärna, som länkas till en helt annan person (än Sissa Månsdotter), och det är mannen som heter Bengtsson och är född 1767. Jag tycker det står ”fosterbarn” på Petter.

I nästa volym av husförhörslängden blir det lite tydligare. Petter är fosterbarn och bor hos undantagsmannen Tufve Bengtsson (1767) och Enkan Tora Pers dotter (1767-1842). Petter flyttar till Christianstad 1841 (då han är 13 år) och Tora dör 1842.

Petter läser väl och är vaccinerad anges det när han kommer till Kristianstad. I flyttbetyget har han namnet Kjellberg, så ha var uppenbarligen erkänd av sin far tidigt. Han blir urmakargesäll hos urfabrikör J. Agrell och bor där de närmaste 5 åren. (Tomt nr 34 i husförhörslängden 1842-1847).

16/6 1846 flyttar urmakargesällen Petter Kjellberg till Stockholm. Var han bor där är oklart (jag har inte hittat honom än). Han verkar i varje fall inte bo hos sin far Carl Gustaf Ludvig Kjellberg på Långholmen.

4 augusti 1848 flyttar urmakargesällen till Göteborg, och 8 sept 1849 flyttar han därifrån tillbaks till Christianstad. Under tiden (juli – dec 1849) i Göteborg har han försökt starta en tidning för arbetare som hette Bildningsvännen  (tidning för bildningscirklar och arbetare) på uppmaning av Victor Rydberg.

Man kan ju notera att Petter försökte starta sin tidning året efter revolutionerna i Europa 1848, då det exempelvis i Tyskland fanns krav på pressfrihet. Åren 1845-46 hade det rått hungersnöd i Europa, och speciellt på Irland härjade potatispesten (1846-52).

I Christianstad startar Petter sitt eget urmakeri och gifter sig 1852 med Mathilda Friman (1830-1918) som har sin far tunnbindarmästare Peter Magnus Frimans samtycke till äktenskapet. I husförhörslängden är ständigt listade mängder av gesäller och pigor.

De bor i kvarter 30 i Christianstad och en period under åren 1855-70 bor även Petters svärmor med familjen. Dessutom flyttar Petters halvsyster Selma Gunilla Kjellberg (f 1844) till familjen 1860 för en tid. (Hon anges i husförhörslängden som syster och heter Kjellberg). Selma tycks ha dött år 1863 enligt husförhörslängden och AMs papper. Två teorier om varför hon fanns hos sin halvbror, var antingen för att hon var barnflicka eller också för att hon var sjuklig. 

Familjen utökas med en mängd barn:
Hulda Mathilda (f 1853)
Selma Isadora (f  1855)
Thora Gabriella (f 1857)
Victor Herbert (f 1859 och död som liten)
Hjalmar Emanuel (f 1861)
Anna Henriette. (f 1863)
Agda Julia (f 1864 död 1869)
Hugo Boldevin (1868-1870)

År 1868 grundar Petter den första svenska folktidningen ”Svenska veckobladet”.

18 september 1871 flyttar familjen till Stockholm, och 21 oktober flyttar de in någonstans i Hedvig Eleonora. Familjen består då av pappa och mamma Petter och Mathilda, med är också de halvvuxna döttrarna Selma Isadora och Thora Gabriella,  samt Hjalmar Emanuel och Anna Henrietta. Hulda är någon annanstans. (Det skulle kunna tänkas att hon bor hos sin farfar, ev som barnflicka till hans barn).

I Stockholm föds barnen:
Signe Augusta (i december 1871) och
Henning Leonard (1873).

År 1873-78 ger Petter Kjellberg ut tidningen ”Den svenska husmodern”.

Den 24 november 1874 flyttar familjen till Jacobs församling, och då är endast Thora, Anna och Hjalmar med. (Kanske övriga bodde i Christianstad då?)

Den 11 november 1876 flyttar familjen vidare till Adolf Fredrik, och nu är även Selma med. Thora är berömlig i kristendomskunskap.

Vid folkräkningen 1880 nämns att Hjalmar Emanuel är studerande, och i hushållet bor Thora, Henning, och Anna. (Både Selma och Hulda är förmodligen gifta vid det här laget). Pappa Petter har titeln ”Tidningsutgivare”. Familjen bor i kvarteret Oxen mindre nr 13 Adolf Fredrik, rote 5.

Nästa folkräkning 1890 bor familjen i kvarteret Stjernfallet 15 Adolf Fredrik, och Petter kallas Litteratör. Hjalmar Emanuel är notarie, Henning Leonard har ingen titel än, Thora är lärarinna och Signe är kontorselev.

1890 ger Petter ut tidningen ”Svenska husmodern”.

Folkräkningen 1900 bor Petter och Matilda ensamma i Jacob och Johannes rote 8 kvarteret Grundläggaren 7. Petter har titeln redaktör f.d. och folkräkningen 1910 hittar jag inte var de bor.

-’-’-’-’-’-’-’-’-

Barnens förhållanden började med en mycket romantisk förälskelse mellan Petters halvbror Isidor och dottern Hulda Mathilda. Det finns en bok med kärleksbrev: Isidor Kjellberg skriver till vackra Hulda

 År 1875 får Isidor och Hulda också ett kärleksbarn Hugo Emil Leonard Kjellberg, då Hulda är 22 år och Isidor 34. Hugo blev som vuxen redaktör som fadern.

Sen gifter sig i varje fall Hulda Mathilda med Oscar Emil Kjellberg (som jag ännu inte rett ut om hon var släkt med. Eventuellt var mamma Mathilda släkt med Oscars mamma som hette Elisabeth), och får sitt första barn med honom två år senare, Astrid Kjellberg-Juel (målarinnan). Även Gerda Kjellberg (läkaren) var ett av barnen, och det fanns tre syskon till.

Selma Isadora gifter sig med Per Nilsson Wohlin, urfabrikör från Kristianstad.

Thora Gabriella lever ogift.

Hjalmar Emanuel var gift två gånger, med Elisabet Alnander och Anna Berg. År 1900 var han tullskrivare vid kungliga tullverket och bodde i Göteborg.

Anna Henrietta gifte sig ca 1880 med Rickard Öhnell.

Signe Augusta gifter sig 1897 med Harald Lönnborg en dansk målare och fotograf.

Och Henning Leonard blev ingenjör och bodde i Luleå på Mjölkudden. Han gifte sig med Elsa Amalia Karlsson.

-’-’-’-’-’-’-’-’-

Fru Mathilda Friman är märkvärdigt anonym i denna beskrivning, men här är i alla fall en liten vittnesbörd om henne som person av barnbarnet Gerda Kjellberg: Både mormor och farmor beskrivs av Gerda som rika personligheter och goda sagoberätterskor.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Jag ska avsluta berättelsen med några små frågetecken ...

Var verkligen Petters mamma Sissa Månsdotter? Den "Sissa" med det oläsliga efternamnet som nämns i födelse och dopboken kanske var den "Sissa" Nilsdotter som bodde i prästgården. Och om det var den "Sissan" så kanske det i själva verket var demoiselle prästdottern som var Petters riktiga mamma? (Och pigan Sissa gjorde bara sin husmor en tjänst för att dölja skandalen). 

Petter tycks ju i varje fall inte ha levt med sin mamma alls, utan tämligen omedelbart ha blivit placerad hos fosterföräldrar, som tycks ha varit särskilt angelägna om att utbilda pojken i läsning (enligt prästbetyget), och, som jag gissar, skicka honom på yrkesutbildning till urmakare i Kristianstad. Det är väl inte otänkbart att det kostade en slant?

Kanske Demoiselle bekostade både ett och annat åt pojken, vilket hon ju kunde göra då hon var "fadder" åt honom och bar fram honom vid dopet.

Ja, det var bara en liten teori om hälften av Petters ursprung. Den andra hälften var helt klart Carl Gustaf Leonard Kjellberg. ... men det är en annan historia!

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

PS. I ett papper som AM har påstås det att Petter skulle vara fosterbarn hos sin moster, som skulle heta Hoppman. Detta stämmer inte, då fosterfadern hette Tufve Bengtsson (f 1767) (sexman och tillsyningsman 1815) gift med Nilla Svensdotter (f 1769), och Petter otvetydigt var fosterbarn där i husförhörslängderna från 1833-41 (boken runt 1828 fattas av någon anledning). Flyttattesten finns och han återfinns i Kristianstad hos mannen han var gesäll hos. Om Sissa Månsdotter var mamma borde fostermodern ha haft samma efterled i namnet "Månsdotter". Dessutom är Nilla Svensdotter väl gammal för att vara syster till Sissa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar