söndag 29 oktober 2017

Den stora gruvstrejken

En av de saker som farfar mest beklagade var att han redan var pensionär när den stora gruvstrejken i malmfälten gick av stapeln. Han hade ju arbetat i gruvan och gått i pension några år tidigare när det verkligen begav sig. Min farfar var radikal, kommunist, och var med och startade ett parti - den nya versionen av Sveriges Kommunistiska Parti, när det begav sig.

Men nu tänkte jag inte berätta om det, utan bara skriva av en text från den stora gruvstrejken, där en av farfars svågrar, Ture Eriksson i Gällivare, var med som en av ledarna.

Här är norsk reportagebild från pärmen där Ture är inklippt



Och här från ett tidningsreportage om Ture:




Nedan är en avskrift från 22/12 1969

Till STREJKKAMRATER:

Sent skall vi glömma dessa dagars händelser då vi upptäckt vår enighets styrka - den enighet som vi i vantro vågade tvivla på.

Vi har rest oss alla som en man till kamp för våra gemensamma krav och vi skall inte svikta utan kämpa tills segern är vår.

Kampen kan bli hård men vi är medveten om vad vi har gett oss in i. Vi står dock inte ensam utan kan räkna med både moraliskt och ekonomiskt stöd från många - många människor i detta land och andra länder. Vi har redan fått mottaga så överväldigande många bevis på sympati från alla håll så att vi aldrig för ett ögonblick behöver tvivla på utgången av vår kamp.

Kraven som vi ställer är inte stora. Vi kräver blott människovärde och mänsklig andel av de värden vi har och skapar i vår landsända.

Vi kommer inte mer som tiggare till den rike mannens bord utan nu kommer vi med vår återuppväckta värdighet och ställer krav som vi inte har någon skyldighet att pruta på.

Byråkrater och teknokrater skall inte mer topprida oss utan nu skall vi vara herrar i eget hus och visa vår förmåga att ta både ansvar och makt i det samhälle som vi bygger och bebor.

Vi ser fram mot en ljusare framtid skapad av enighetens styrka.

NU ELLER ALDRIG

Malmbergets Strejkkommitte

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar